onsdag 16 mars 2011

Doomed

Mobilfotsession innan den ödesdigra lördagen
Alltså jag skulle vilja utnämna mig själv till jordens största anti-pedant. Jag är värdelös på att utåt sett ha ordning på mina grejer, särskilt kläder. Precis som många verkar ha ett stående "på måndag ska jag börja banta-löfte" så lyder mitt: "på måndag då, , ska jag bli ordningsam". Funkar sådär. Det finns dock områden där jag har mindre koll än andra. Värst är mobiler och solglasögon.
     Historien börjar den 2a september år 2004. Jag fyllde 13 och fick min första mobil. Den hade jag i fyra år, tills jag blev mer eller mindre tvingad att köpa en ny av mina kära föräldrar. Den gamla mobilen kunde nämligen inte ta emot samtal längre, inte det ultimata scenariot för föräldrar med tonårsbarn. Så några dagar efter min 17-årsdag fick jag min andra mobil, och sen dess har det gått ganska uselt. Det har varit spruckna displayer, stölder, tappning i toalettstolen när mobilen burrade ner från fönsterbrädan hos farmor (fortfarande inte alls kul!). Min första mobil ligger i en byrålåda på mitt rum hemma i Tommarp. Det är som att den ligger där och hånar mig, och tänker: "Ha! funkar det inte med mig så behöver du inte ha någon mobil alls" Som ett spöke eller ett gammalt ex som ligger och gnager. Är det det som kallas feng shui (släng skiten)?
     Den andra historien, som handlar om solglasögon, börjar nån gång i mars eller april år 2008. Jag köpte ett par solglasögon på Åhlens i Malmö. Två månader hade jag dem, innan de blev krossade av skolböcker i maj nån gång samma år. Sen dess har jag gjort igång på omänskligt många par solglasögon. En modell köpte jag till och med tre gånger om på Lindex, för att de två föregående spårlöst försvunnit. Det senaste försvinnandet inträffade den 12e augusti år 2010, samma dag som jag tog mitt körkort. Inbillar mig att solglasögonen tappade bort sig själv just för att jag skulle få körkort. For a good cause. Så är det nog.
     Helgen gick i samma slags körkorts-ironiska tecken. Jag köpte nämligen ett par nya solglasögon, och när jag provar dem märker jag att - just det - mobilen är borta. Stulen/borttappad. Klanteröv. Men solglasögonen är iallafall fina.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar