My mother, my self

Mamma med mina au pairbarn, sista riktigt varma dagen

När jag jobbade med mitt projektarbete läste jag, bland andra, en bok som heter Du är din generation av Elaine Bergqvist, vilken tar upp vad som är typiskt för olika 1900-talsgenerationer, från 30- till 80-talister. Det kan vara så att jag fastnade för just denna bok för att den inte alls hade samma tyngd som min andra litteratur, utan mer är en  bok för att underhålla. Men jag gillade författarens sätt att "bunka ihop" och kategorisera, för att få fram generationsstereotyperna. Det här med stereotyper är i allmänhet väldigt intressant tycker jag: Vad är typiskt svenskt? Hur är den holländska mentaliteten? Finns jantelagen även i Skåne?  
     I Du är din generation beskrivs de sena 80-talisterna (och därmed de tidiga 90-talisterna!) som generationen som är ständigt uppkopplade och sällan mejlar sina vänner, det är nästan för långsamt. Jag tycker det är kul att se hur de olika generationerna tar sig uttryck på till exempel jättecommunityt Facebook. Många från 90-talisternas föräldrageneration, 50- och 60-talisterna, "har" nu också Facbook i ett försök att kommunicera bättre med sina ständigt inloggade barn.
     Min mamma är en lagom-facebookare i min mening, vilket bland annat betyder att hon inte skriver statusuppdateringar på åtta rader som sammanfattar en ytterst (icke)intressant dag. I veckan skulle hon lägga upp sitt första album (bland andra bilden ovan) och bad mig se till att mina värdisar också fick se dem, eftersom de var från dagen då hon var här i Wassenaar. Sagt och gjort, 90-talistdottern sätter sig och taggar sina värdföräldrar på deras barn för att de ska se fotona (tänkades, det är lugnt lilla mamma, detta fixar jag). Avslutningsvis postar jag mammas album, bara för att det är fint och jag tycker hon är duktig som fått dit bilderna.
     Två minuter senare får jag ett meddelande via chatten på Facebook från min värdpappa (70-talist) nerifrån vardagsrummet: Du vet att du inte behöver tagga oss om du postar albumet va? När det handlar om Facebook och foton är det 70-talisterna som kan mest, de är nämligen mellangenerationen som lägger upp mååånga album på sina barns alla framsteg så att vännerna ska se dem. Och ja, jag är lite dum också, ibland.

Höstiga frågor och betraktelser

• Varför har jag flyttat till Österlen 2.0? Det är platt, det är blåsigt, det är regnigt... Jag är dum i huvudet som inte valde Spanien som au pairland, eller åtminstone inte såhär nära kusten, när luften blir fuktig och kall.
• Var i mitt inbyggda värmesystem ligger mina svenska inte-frysa-jag-borde-vara-van-gener? Tror bestämt jag är 100% belgare på den fronten.
• Varför har vi ingen pubkultur i Sverige? Ni vet såhär, folk samlas, vissa känner varandra, det är mysigt. Jag bor ganska nära centrum och de senaste veckorna har jag blivit lite av en stammis på ett av de lokala ställena. Inte för att jag har druckit så mycket alkoholhaltiga drycker (mest kaffe tror jag), utan mer för att slippa umgås utomhus. Och ja, bartendern har gett mig igenkännande leenden. (ska inte börja med att tolka om det är bra eller dåligt)
• Jag kommer på mig själv med att ständigt nynna på diverse sånger från Nickelodeon jr
• Förra helgen hade jag varit här 2 månader (!) och imorgon, måndag, är det 10 veckor sen jag kom hit. 10 veckor! Om jag säger att jag hypotetiskt ska vara här 50 veckor (lite mindre än ett år) har jag alltså varit här 1/5 av tiden, galet!

Blogga var det ja... Eller nåt. Jag har drabbats av kronisk hösttrötthet är jag rädd. Nästa vecka ska jag skärpa mig, blogga mer, göra min läxa till den nederländska kursen (i tid!) och plocka undan min klädhög till rum.
     Helgen har varit en riktig myshelg med film- och pratkväll, långbrunch och en liten fördrink med prat nu i eftermiddag. OCH jag har kört för första gången i Nederländerna, utan att dö eller döda. Bara sättet jag tog körkort på är lite av Linnea i ett nötskal; kunna råplugga teorin i två dagar och få ett klart godkänt, men ha kört flera månader utan så himla mycket resultat. Jag fungerar helt enkelt bättre i teorin än i praktiken.
     Nu ska jag dricka te och se Notting Hill - höstmys på hör nivå.