Valley of the zero-something-guys

Denna helg var mina värdisar på bröllop i Venedig, nä, jag var inte avundsjuk... inte alls. Faktum är att jag nu i efterhand har haft en aktiv men helt underbar helg, jag med. Jag var ensam hemma med babyn, 11 månader, men har haft konstant besök i huset.
     Jag har i helgen antagit följande roller: ensamstående småbarnsmamma, värdshusvärdinna, bagare, tvätterska, kock, diskare, barista, festfixare och DJ.
     I lördags var hela nedervåningen fylld av massa au pairer, var alla kom ifrån är lite av en gåta, men de var här, och vi hade det trevligt:) Vi lyssnade på musik, pratade, åt pizza, drack (billigt) vin och åt chips. Det var skönt att träffa alla samlade och det verkade vara uppskattat. Det är svårt att dra ihop massa au pairer och vara någonstans, det är dessutom skönt att prata au pair-prat när man vet att det är ostört. Inte för att man säger någonting negativt, men det är nog viktigt att ha möjligheten att lufta ideer och tankar.

Bullar i muffinsformar, för vi hade ingen plåt

    Igår, söndag, hade vi bullbak här. De tre svenska tjejerna i Wassenaar, jag, Mikaela och Eda, ville ju uppmärksamma den väldigt svenska dagen "Kanelbullens dag". Vi hade dock inte de bästa förutsättningarna för baket. Själva kanelen, för att börja med det huvudsakliga smaksättaren, kom som hel kanel i en påse. Efter försök med diverse metoder slutade det med en Mikaela på terrassen utrustad med plastpåse, skärbräda och hammare. Men kanelbullarna blev magiskt goda. Och nu har jag fått craving på kanel och tvingat pappa att ta med malen kanel till Antwerpen i helgen. Jag bor liksom i ett land där knark och prostitution är legalt, men mataffären har ingen kanel.

Mikaela och Linnea in action

     Många som lämnade saker här i lördags kom dessutom och hämtade dem och fastnade mitt i bullbaket och tittade på väldigt intresserat. Kelsie, amerikanskan, var mäkta imponerad. Min kära au pairbebis fick så mycket uppmärksamhet att han grät när han inte fick bli buren. På kvällen kom treåringen också hem, och jag lagade en hel måltid för första gången sen jag kom hit. Phu! Jag är imponerad av de au pairer som klarar att passa barnen och laga mat samtidigt. Inte att jag inte klarade av det, men det var svettigt.  

Just det - förutom ovanstående har jag emellanåt tvättat igenom hela min garderob i helgen...

Aijas bilder