Igår var en underbar dag, trots att jag nog aldrig på en dag har sett så mycket regn, det regnade konstant, antingen mycket, eller lite, ösregn. Dagen i Haag spenderades med Johanna, som hemma bor utanför Ystad, sjukt sammanträffande! Vi bor en halvtimme ifrån varandra även här, så det kommer högst troligt bli fler dagar då vi träffas i Haag och äter sjukt god pizza och shoppar. Röstningen var nog en engångsföreteelse dock.
Jag har lyckats byta mina H&M skor i Haag, fast jag köpte dem i Antwerpen. Det var oväntat med trevligt. Dragkedjan hade gått sönder (innan de använts). H&M skor är vad de är, billiga, oftast väldigt snygga, men med värdelös kvalitet. Det som jag också tycker är ett plus är att deras storlekar är små, 36orna sitter alltid perfekt på mig, och är inte, som från många andra märken, på gränsen till för stora.
Jag är numera stolt att jag har lyckats locka en förstagångsväljare, som först var en (omedveten) soffliggare, till att rösta. Jag tycker man ska utnyttja sin demokratiska rätt. Önskar man då protestera mot hela systemet så röstar man blankt, men man finns.
Jag hatar blocksystemet till årets val, hela den svenska politikens grundidé försvinner. Och om man då, som jag, ligger lite tråkigt i mitten, och kallar sig själv socialliberal (eller latteliberal eller mellanmjölk, eller valfritt annat mjölkord), så är man tvungen att rösta mer åt höger, eller åt vänster, än man egentligen hade velat.
Tvåpartisystem är inte politik, utan en dragkamp, och så har även nu de svenska debatterna, efter blockbildningen, blivit mer och mer smutskastning på den andra parten, istället för att flera partier, som faktiskt har olika åsikter, har en relevant diskussion om dessa. Tvåpartisystem innebär också (i de länder som har endast två partier) mer ett personval än partival. Därför har jag, utan att säga på vem, koncentrerat mig på en viss person till riksdagsvalet, bara för att.
Det visade sig för övrigt att jag och Johanna inte var de enda som hade bestämt sig för att rösta de två sista timmarna för utlandsröstning. Vi väntade i en och en halv timme på ambassaden. Det var en märklig känsla i den långa kön, som en liten Sverigeoas mitt i allt det internationella. En tjej, student (alla såg förresten ut som riktiga lundastudenter, fast i olika åldrar) som hade röstat sitt första val i Paris, och nu det andra i Haag. Hon såg det som en liten tradition att inte rösta i Sverige. Inspirerande att följa hennes modell, och råka bo utomlands vart fjärde år sådär.
Nu är jag alltså både färdigröstad och färdigkörkortad. Det känns vuxet.
(jag vet att bakrgunden till texten är vit, det är skitfult, men jag har försökt åtgärda i över en timme, och publicerat flera gången, nu ger jag upp. Jävla bloggverktyg, du vinner. Ska lära mig HTML)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar