Jag försöker krama ur och njuta så mycket som möjligt av vad som känns som de sista varma dagarna i mitt nya hemland. Igår var jag med Noa på nöjesparken (igen), efter smärre olyckor här hemma. Jag var en dålig au pair som lyckades skada treåringen två gånger inom loppet av 5 minuter, på grund av min egen katastrofala klantighet. Belöningen blev glass och Parisarhjulsåkning - cirka 10 rundor. Jag har alltid sagt nej till den sistnämnda aktiviteten innan, men jag hade för dåligt samvete igår. Fritt fall och bergodalbanor går ju snabbt, hinner inte tänka förrän man är nere på den trevliga marken igen. Jag ogillar dock starkt denna åkattraktion, blir så himla höjdrädd, för att det går så långsamt, och svajar, och känns osäkert, och jag får svindel, och den kära åkkamraten tycker färden blir ännu roligare om man rör sig så mycket som möjligt, och gärna intar liggande ställning...
Senare på eftermiddagen gick Duinrell-duon till centrum för att träffa min au pairvän Aija. Vi träffades på glasstället Luciannos (underbar glass förresten, om någon hälsar på här måste vi gå dit - även om det är mitt i vintern!). Att ta med ett barn till en glassbar och inte bjuda på glass är lite tortyr, så det blev glass, igen. Senare kom också Aijas au pairbarn Nynke och hennes mamma. Nynke och Noa går i samma klass, men varken jag, Aija eller några av flickornas föräldrar har sett dem leka tillsammans i skolan, och jag och Aija har smidigt lite planer på hur vi ska få dem att leka tillsammans, medan vi kan prata ostört. Det visade sig att glass och uteslutningsmetoden (=avsaknaden av andra barn) var lösningen. Alla är nöjda.
 |
| Bild tagen av Aijas blogg |
För övrigt längtar jag just nu mest till helgen, och Paris, och Hanna, och att sätta hennes hemska barn på plats, ha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar